Tolka din vallprognos

Med vägledning av Eurofins vallprognosanalys kan du beräkna optimal skördetidpunkt för ditt gräs, beroende på vilka värden som önskas i fodret.

Råprotein

Råproteinhalten varierar beroende på skördetidpunkt, gödsling och vilka arter som ingår i vallblandningen. Parametern anger det totala råproteininnehållet i det analyserade provet. 
Hur mycket av det totala råproteinet som djuret kan utnyttja är olika beroende på djurslag. I Eurofins vallprognoser för häst och får anges även smältbart råprotein som en egen parameter.

NDF

NDF är ett mått på vallens fiberinnehåll. För högt fiberinnehåll påverkar idisslares foderintag negativt. Hästar behöver ett något högre fiberinnehåll för att förlänga ättiden och för att magen ska fungera ordentligt.

Omsättbar energi

Omsättbar energi påverkas av fodrets fiberinnehåll och smältbarhet. Generellt blir energiinnehållet lägre vid senare skördar. Energiinnehållet beräknas olika för häst och idisslare och värdena kan därför variera.

Beräkning råprotein

Baserat på beräkningar framtagna av SLU kan antal dagar till en specifik råproteinnivå beräknas. För idisslare rapporteras värdet som totalt råprotein, för häst som smältbart råprotein. Dagarna räknas från dagen provet klipptes i fält. 
Exempel: ”Beräknad tid till nivå 130 – 9 dygn” betyder att 9 dagar från det att provet klipptes beräknas råproteinet vara 130 g/kg Ts.

Kort om vallfoder och skördetidpunkt

Tidigt skördat vallfoder innehåller mindre NDF och mer protein. Ju längre grödan växer desto mer fiber utvecklas och råproteinhalten sjunker. Eftersom fiberandelen blir högre så sjunker också grödans smältbarhet och energiinnehåll.

En riktlinje i fält är att när gräsen börjar skjuta ax eller vippa så är det dags att skörda för att få ett foder med hög energi, högt protein och lågt fiberinnehåll.

Ett annat sätt är att använda sig av temperatursumma. Gräset bör då vara färdigskördat när temperatursumman kommit upp i 250 grader. På hemsidan 
www.vallprognos.se kan du gå in och se hur temperatursumman ligger i just ditt område. Där kan du också se analysresultat för vallprognoser klippta på olika gårdar runtom i Sverige och jämföra utvecklingen mellan olika vallblandningar och renbestånd. 

Näringsvärdet påverkas mycket av artsammansättningen i vallfodret. Tänk på att äldre vallar ofta innehåller en större andel ogräs vilket försämrar näringsvärdet, speciellt för vallar som innehåller klöver då klöverandelen minskar med åren och ger plats för ogräs. Klöver innehåller generellt mer protein och mindre fiber än gräs. 

Socker?

Vi har valt att inte använda oss av sockerhalten i våra vallprognoser. Detta eftersom sockerhalten kan förändras mycket och snabbt i växten beroende på bland annat väderlek och tid på dygnet.